Lilla Fröken Ivan?

Många tänker "vadå LillaFrökenIvan". Det hela började med att vi inte ville att någon skulle veta att vi hade blivit gravida, men vi kunde inte låta bli att prata om det. Helt plötsligt från ingenstans kom "LillaFrökenIvan" och så fick det bli. Vi vet inte om det är en flicka eller pojke, därav försöket till könsneutralt namn. Vi har heller inte försökt att ta reda på om det är en flicka eller pojke, då vi tycker det är lite spännande att inte veta.

Nåja, den första lyckan och glädjen övergick så småningom till trötthet, spyor och tandgnisslan. Jag kan inte tänka mig att vi är de enda som får åkommor vid en graviditet, och jag har aldrig sett eller hört män berätta om detta ur sin värld och synvinkel. Visst, jag förstår att min kära har det tufft och tuffare blir det när vi bor på skilda håll och dessutom har varsitt barn sedan tidigare. Ovanpå detta har jag av kvinnan i mitt liv blivit diagnostiserad "Arbetsnarkoman" och det kan ju också ställa till det.

Det fina i kråksången är ju att det kan ju bara bli bättre från detta... eller?

Nu låter det som att vi inte skulle tycka om varandra eller ha det bra, men så är inte fallet. Vi har det toppen, vi har det kul och vi älskar varandra men båda ställer sig frågan "... men vad är det som händer egentligen?" Jag har en som som är 16 år. han är 16 år och har skämt bort mig under många år genom att vara så fruktansvärt ordentlig. Kanske på gott och ont, men jag har kunnat vara halvt om halvt ungkarl fast jag har barn. Nu har jag snart 3 barn, hund, kanin och en kvinna som kräver saker av mig förutom att jobba (som jag ju är så bra på).

"Jag hjälper gärna till jag ska bara göra klart detta först..." klockan 01:30 "... Vad ville du ha hjälp med innan? Hallå? Sover du??"

Nåja, överdriften är till för att betona sanningen, men lite åt det hållet har det varit ibland. Men vad är min roll? Hur lägger man upp arbetet familj? Kan jag lägga in det i min googlekalender? Men det var väl fan va en familj ska vara dynamisk hela tiden! Vi planerade ju in att du ska vara sjuk först nästa vecka och fredag den 18 skulle hunden bajsa på golvet, det är flera dagar för tidigt, det passar inte in i min kalender just nu.

Jag har kommit på att jag gillar nog inte att jobba... alls... så nu har jag nog en liten kris, för vem är jag då om jag inte jobbar? Jag minns att jag var pappaledig i ett och ett halvt år för ca. 14 år sedan, men sen då? har jag jobbat sen dess? Nu är han långhårig med fjun på hakan och det gick fort. Så fort vill jag inte att det ska gå igen... å snart flyttar vi. Mer om det sen.
20071025